De nya lagarna är en del i regeringens strategi för att motverka överskuldsättning, som inte bara är en stor börda för de skuldsatta och deras familjer, utan även för borgenärer och samhället i stort.

Vi har sammanfattat de viktigaste skillnaderna mellan den gamla och den nya lagstiftningen och vad de innebär för dig som är borgenär.

Skuldsaneringslagen för privatpersoner

  • Gäldenären behöver endast ange namn på och kontaktuppgifter till de borgenärer som han/hon känner till, en uppskattning av skulderna och bakgrunden till dessa. Borgenären får därefter ett större ansvar för redovisningen av gäldenärens skulder.
  • Kronofogdemyndigheten ska ha ett större ansvar att kontrollera gäldenärens uppgifter i ärendet. Kronofogdemyndigheten ska också få hålla ett möte för att för att avgöra om skuldsanering ska inledas.
  • Definitionen av kvalificerad insolvens har lyfts in i lagen. Med kvalificerad insolvens avses i den nya lagen ”att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och är så skuldsatt att han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid”.
  • Gäldenären ska påbörja sina skuldsaneringsbetalningar redan från inledandebeslutet. Kronofogdemyndigheten bestämmer sedan vilket belopp som ska betalas.
  • Om skuldsanering beviljas, ska de medel som gäldenären har betalat in till Kronofogdemyndigheten enligt inledandebeslutet ingå i det belopp som ska fördelas mellan de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringen. Alla medel som betalas från och med inledandebeslutet kommer därmed att komma borgenärerna till del.
  • En betalningsplan ska alltid bestämmas, även för en gäldenär som saknar betalningsutrymme och som därför inte ska betala någonting under skuldsaneringen. Betalningsplanens längd ska som huvudregel vara fem år. Avvikelse från huvudregeln är möjlig om det finns beaktansvärda skäl att bestämma en kortare tid.
  • Om skuldsanering beviljas, ska Kronofogdemyndigheten räkna av den tid som inledandebeslutet gällt från betalningsplanens längd. Betalningsplanerna kommer därför i praktiken att bli kortare än fem år från dagen för skuldsaneringsbeslutet.
  • Gäldenären ska inte längre betala direkt till borgenärerna eller inkassobolagen. I stället ska han/hon månadsvis betala det belopp som framgår av betalningsplanen till Kronofogdemyndigheten som sedan fördelar medlen till borgenärerna en gång per år. (Om det finns särskilda skäl ska det även fortsättningsvis kunna beslutas att gäldenären ska kunna betala direkt till borgenärerna, men detta endast i undantagsfall.)
  • Av betalningsplanen kommer att framgå hur stort det månatliga beloppet är samt när och hur gäldenären ska betala.
  • Utbetalning sker en gång per år. Tidpunkten anges i skuldsaneringsbeslutet.
  • Innan den årliga utbetalningen sker har Kronofogdemyndigheten rätt att ta ut en årlig avgift för betalningsförmedlingsverksamheten. Denna avgift, som för närvarande är 500 kronor, dras av före det att utbetalning sker till borgenärerna.
  • Utbetalning sker endast efter det att skuldsaneringsbeslutet vunnit laga kraft (det vill säga inte kan överklagas mer). Om ett beslut om skuldsanering upphävs innan det har fått laga kraft eller om förfarandet avbryts genom att ansökan avslås eller avvisas eller om ärendet avskrivs efter att gäldenären återkallat sin ansökan, ska inbetalda medel återbetalas till gäldenären. Om en pågående utmätning har avbrutits på grund av att skuldsanering inletts, ska istället medlen fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick.
  • För att kunna få betalt måste borgenären ha anmält till vilket konto som utbetalning ska ske. Borgenären är också skyldig att till Kronofogdemyndigheten anmäla förändringar av kontonummer osv.
  • Kronofogdemyndigheten är skyldig att bevaka att betalningar erläggs i tid och, efter att skuldsanering beslutats, meddela borgenärerna om gäldenären är i dröjsmål med betalning av ett inte obetydligt belopp och om dröjsmålet överstiger två veckor. Det är dock fortfarande upp till borgenärerna att ansöka om omprövning eller upphävande på grund av att gäldenären inte sköter sina betalningar.
  • En gäldenär som tidigare har misslyckats med sin skuldsanering eller som har genomgått en skuldsanering och överskuldsatt sig på nytt ska kunna beviljas skuldsanering igen om det finns särskilda skäl. Genom att kravet sänks till särskilda skäl ställs det inte fullt lika höga krav och fler omständigheter än hittills ska kunna leda till en andra skuldsanering. Det finns till exempel anledning att inte se lika strängt på att den nya skuldsituationen ska ha berott på omständigheter som låg utanför gäldenärens kontroll eller att det måste ha gått en lång tid sedan den tidigare skuldsaneringen.

Skuldsanering för företagare (F-skuldsanering)

  • F-skuldsanering handläggs av Kronofogdemyndigheten på ett sätt som i de flesta väsentliga avseenden liknar den vanliga skuldsaneringen.
  • F-skuldsanering ska kunna beviljas
    • en företagare som har varit engagerad i en näringsverksamhet, om hans/hennes skuldbörda till huvudsaklig del har anknytning till denna verksamhet,
    • en företagare som är engagerad i en näringsverksamhet, om skulder som uppkommer i denna verksamhet rätteligen kan betalas eller om oförmågan att betala dessa skulder endast är tillfällig, eller
    • en närstående till en företagare, om den närståendes skulder till huvudsaklig del har anknytning till företagarens näringsverksamhet. Som närstående ska anses företagarens make, sambo, förälder, syskon eller barn och företagarens makes eller sambos barn.
  • Kravet på kvalificerad insolvens ska vara detsamma som i skuldsaneringslagen för privatpersoner. Det ska även vid F-skuldsanering krävas att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och är så skuldsatt att han/hon med hänsyn till samtliga omständigheter inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. En bedömning av gäldenärens betalningsförmåga ska i detta sammanhang göras även om gäldenärens framtida inkomstförhållanden är oklara.