Bakgrund

Det personliga ansvaret enligt aktiebolagslagen innebär att en styrelseledamot i vissa fall kan bli personligt betalningsansvarig gentemot bolagets borgenärer vid kapitalbrist i bolaget. Reglerna är till för att skydda framförallt tre intressegrupper:

  • befintliga borgenärer, vars intresse är att bolaget ska börja avvecklas tidigt så att inte hela det egna kapitalet konsumeras,
  • nya borgenärer, vars intresse är att få en varning om att en kapitalbrist har uppstått och att de således kan välja att avstå från affären samt
  • aktieägarna, vars intresse är att i god tid få reda på kapitalbristen och på så sätt få en chans att vidta lämpliga åtgärder.

Kapitalbrist

Det personliga betalningsansvaret kan utlösas när det uppstår en kapitalbrist i aktiebolaget som innebär att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen i ett aktiebolag ska, när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet eller när bolaget saknar utmätningsbara tillgångar, genast upprätta och låta en revisor granska en kontrollbalansräkning.

Från det att det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet har styrelsen cirka två månader på sig att upprätta en så kallad kontrollbalansräkning. En kontrollbalansräkning behöver dock inte upprättas om det står uppenbart att det finns dolda övervärden som täcker upp för kapitalbristen, vilket skulle innebära att det inte föreligger någon kapitalbrist i praktiken.

När det gäller situationen då bolaget saknar utmätningsbara tillgångar, ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning.

Om det genom en kontrollbalansräkning skulle visa sig att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet ska styrelsen därefter hålla en kontrollstämma. På kontrollstämman ska man besluta om bolaget ska gå i likvidation. Om kontrollbalansräkningen utvisar att det egna kapitalet är intakt och man väljer att bolaget inte ska likvideras så ska man inom åtta månader hålla en andra kontrollstämma för att upprätta en ny kontrollbalansräkning för att på nytt pröva frågan om likvidation. Under denna tid har man möjlighet att läka en eventuell kapitalbrist.

Underlåtenhet att agera

Underlåter styrelsen att upprätta kontrollbalansräkning eller att kalla till och hålla en första eller andra kontrollstämma, löper du som styrelseledamot en risk att bli personligt betalningsansvarig gentemot bolagets borgenärer för de skulder som bolaget ådrar sig under den tid som styrelsen ”felar” till dess att styrelsen upprättar kontrollbalansräkningen eller kallar till kontrollstämma.

Försumlighet

En förutsättning för att en styrelseledamot ska riskera att drabbas av personligt betalningsansvar är att styrelsen har varit försumlig. Exempelvis så kan en styrelseledamot inte hävda att denne inte visste hur dålig ekonomin såg ut, eftersom en styrelseledamot har skyldighet att förvissa dig om bland annat bolagets ekonomi. För att undgå ansvar ska en styrelseledamot bevisa att den inte har varit försumlig. Det är dock borgenären som ska bevisa att det har förelegat en faktisk kapitalbrist.

Undvika personligt betalningsansvar

För att en styrelseledamot ska undvika att drabbas av personligt betalningsansvar gäller att styrelseledamoten håller sig informerad om bolagets ekonomi. Vid misstanke om kapitalbrist tag kontakt med en revisor eller en jurist för att få hjälp med att bedöma huruvida det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger aktiekapitalet och om en kontrollbalansräkning bör upprättas.

Vill du veta mer om personligt betalningsansvar vid kapitalbrist eller har du andra aktiebolagsrättsliga frågor? Kontakta oss på Alektum Group så hjälper vi dig!